Loading...
Navigation

Search the newsfeeds

Sveriges Radio - Jiddisch far alle ייִדישע פֿאַר אַלע

Ett program som sätter fokus på ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk. Ansvarig utgivare: Elle-Kari Höjeberg
  1. Jacques Grober var son till överlevande från Förintelsen. Med hjälp av egna, nyskrivna jiddischsånger sökte han det andliga arv som hans föräldrar hade förlorat.

    Erez Lévy, översättare och lärare i hebreiska och jiddisch vid den sekulära judiska föreningen Centre Medem Arbeter Ring i Paris, berättar för Thomas Lunderquist om den fransk-judiske trubaduren, eller jiddisch-singer-songwritern om man så vill, Jacques Grober. Programmet vävs ihop med en av hans visor: A sharade - En gåta.
  2. Det var längesen det talades jiddisch i Prag. Men en gång i tiden var staden ett centrum för utgivning av jiddischlitteratur, berättar Petr Jan Vin.

    En kula från en svensk kanon orsakade nio människors död i de judiska kvarteren i Prag, i trettioåriga krigets sista slag. Händelsen finns beskriven i en jiddischsång från den tiden, Schvedisch lid. Den här sortens historiska sånger, eller dikter (ordet är detsamma på jiddisch: lid), beskriver jiddischläraren och -översättaren Petr Jan Vin som den tidens radio. De spred nyheter om krig, pogromer och epidemier. Överrabbin Dovid Oppenheim (1664-1736) samlade massor av litteratur på hebreiska och jiddisch, en samling som nu förvaras på Bodleianska biblioteket i Oxford.
  3. Sedan han väl hittat fram till jiddischbiblioteket i Nya centrala busstationen i Tel Aviv, dröjer sig Thomas Lunderquist kvar för att höra mer om Mendy Cahans livsverk.

    En air från en värld som en gång var. Så beskriver Mendy Cahan sitt livsverk, en lokal belamrad med böcker på jiddisch som han samlat ihop från människor som vill föra det rika arvet från jiddischkulturen vidare. Här finns böcker och tidningar i alla genrer, och en scen för konserter, experimenterande och möten. Biblioteket lånar ut böcker på distans till forskare runtom i världen, här upptäcks gamla typsnitt som förnyar det hebreiska alfabetets design, här finns inspiration för att skriva nya böcker på hebreiska. Den östeuropeiska judiska småstaden, shtetln, finns inte kvar, men minnena lever i böckerna.
  4. Yung Yiddish Tel Aviv ligger gömt i ett hörn på femte våningen i gigantiska busstationen i Tel Aviv. Det tar Thomas Lunderquist nästan hela programmet bara att hitta dit.

    Sjabbiga, förvuxna busstationen i Tel Aviv kallas för Nya busstationen, men har egentligen aldrig varit ny. Den har blivit ett tillhåll och en marknadsplats för stadens asylsökande afrikaner, migrantarbetande sydostasiater, fattiga och utslagna men också vanligt folk. Den är lite av ett mini-Israel i sin etniska diversitet, och kan liknas vid ett jättestort kulturhus för kulturer som inte funnit sig tillrätta på någon annan plats i landet. Jiddisch är en sådan relativt marginaliserad kultur, och här har Mendy Cahan skapat ett hem för dess litteratur.
  5. Urn-Leyb, Eller Allen Lewis, Rickman är jiddisch-skådespelare i New York, kanske mest känd för den gåtfulla öppningsscenen med sin fru i bröderna Coen-filmen A Serious Man.

    Annars sätter han och frun Yelena Shmulenson snart upp sin Off-off-Broadway-pjäs Tevye served raw igen. Musikalen Spelman på taket bygger på Sholem Aleichems berättelser om den fattige mjölkmannen Tevje och hans familj i en rysk by strax före revolutionen 1917. Men medan musikalskaparna anpassade temat för Broadway, försöker Allen Lewis och Yelena presentera Tevye och hans bekymmer med en djupare svärta och råare humor som ligger närmare originalet. Thomas Lunderquist stämmer träff med Urn-Leyb på en genuin judisk deli på Manhattan.
  6. På sitt mameloshn jiddisch kan Yehudah DovBer Zirkind både leva ut sin jiddischkeit, sitt judiska jag, och sitt jag som sekulär akademiker.

    Yehudah DovBer Zirkind är uppvuxen i den ortodoxa chassidiska Chabad Lubavitch-rörelsen i New York. När han som 21-åring insåg att han inte ville bli rabbin, sökte han sig istället till sitt modersmål jiddisch. Hebreiska var för honom Torahns och religionens språk, engelska det världsliga och vardagliga. Jiddisch betraktar han som apan i mitten. På sitt mameloshn jiddisch kan han både leva ut sin jiddischkeit, sitt judiska jag, och sitt jag som sekulär akademiker. Jiddisch far alles producent och reporter Thomas Lunderquist har träffat Yehudah för ett samtal på Tel Aviv-universitetet.
  7. Ett program som sätter fokus på ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk.

  8. Efter kriget betraktades jiddisch som ett fult och lågt språk, eftersom det kommit att innehålla och uttrycka så många hemska erfarenheter.

    I den nybildade staten Israel begränsades till och med jiddischen och fick inte talas fritt eller framföras hur som helst på en teaterscen. I programmet medverkar Hannah Pollin-Galay och Yuval Rapaport. Musiken är låten Mayn shvester Chaye med Chava Alberstein och The Klezmatics, och vi hör en del av en sketch av komikerparet Dzigan & Schumacher. Producent och reporter: Thomas Lunderquist.
  9. Hur de överlevande berättar om sina upplevelser under Förintelsen beror mycket på var de befinner sig och vilket språk de använder.

    Hannah Pollin-Galay forskar om hur jiddisch förändrades under andra världskriget, och kom att betraktas som något fult och smutsigt. Förintelsen drabbade i så hög grad jiddischtalande människor, och många nya sorters grymheter behövde benämnas. Sin avhandling skrev Hannah Pollin-Gallay om hur olika överlevande berättar om Förintelsen beroende på om de bor i Litauen, Israel eller USA och talar jiddisch, hebreiska eller engelska. Producent och reporter: Thomas Lunderquist.
  10. I Israel bor en hel del jiddischtalande, även om det knappast är ett språk som talas på gatan. Men Yiddishpiel-teatern kämpar vidare med flera nya produktioner varje år, och turnerar runtom i landet.

    När Yuval Rapaport och Yonatan Rozen började på teatern i samma uppsättning för tio år sen, kunde ingen av dem egentligen tala jiddisch. Men det har gått bra, båda jobbar kvar och Yonatan Rozen spelade nyligen i pjäsen Menachem Mendl i Eretz Jisroel. En pjäs som på ett plan kan sägas handla om mötet mellan den gamla judiska världens jiddisch och det nya judiska landets hebreiska. Producent och reporter: Thomas Lunderquist.