Sveriges Radio - Jiddisch far alle ייִדישע פֿאַר אַלע

1. Sarah Schulman och Georg Riedel-visor på jiddisch

   Lille katt på jiddisch - varför inte? Georg Riedel gillade Sarah Schulmans barnbok Dos Nisele - Nöten, och nu håller de på att skapa nya och gamla barnvisor på jiddisch.
   
   Salomon Schulman och Sofia Berg-Böhm är också inblandade i Sarah Schulmans cholem-kollektiv/dream team. Här berättar Sarah mer om projektet, och vi får höra ett par smakprov.

2. Tom Shulevitz - den goa jidden i Göteborg

   Jiddisch är som tyska fast med humor" hävdar Tom Shulevitz, jiddischtalande göteborgare. Och han anser det finnas ett sätt att skoja med varandra som förenar Göteborg och jiddisch.
   
   Tom redogör för olika människotyper i jiddisch-vokabulären: a shvitser, a klutz, a shnorrer, a shlemiel och a shlemazl. Och sist men inte minst det finaste man kan bli kallad: a mentsch.I veckans Jiddisch far alle får vi också en glimt av en göteborgsk-judisk samvaro som den kunde se ut när Tom var liten.Producent och reporter: Thomas Lunderquist

3. Staffan Böös och översättandets vedermödor

   Det är nästan omöjligt att översätta från svenska till jiddisch så att alla nyanser blir rätt, påstår översättaren Staffan Böös. Fast med Bengt Pohjanens naturlyrik på meänkieli är det enkelt.
   
   Staffan Böös har lärt sig jiddisch i vuxen ålder, och arbetar sedan länge nu med att översätta till, men helst från, språket. Han har synpunkter på vad som översätts: ingen läser de obligatoriska myndighetstexterna på jiddisch. Istället borde man satsa mer på att tillgängliggöra, alltså översätta, det stora judiska kulturarvet som finns på jiddisch.

4. Håkan Blomqvist och den judiska arbetarrörelsen Bunds svenska historia

   En socialistisk rörelse med jiddisch i fokus? Den var stor i Jiddischland före andra världskriget och återuppstod ur askan efteråt, runtom i världen. Håkan Blomqvist berättar.
   
   Den socialistiska, sekulära, judiska arbetarrörelsen Bund uppstod i Vilnius 1897, och strävade efter en socialdemokratisk utveckling i Ryssland. Det var det största av flera judiska politiska partier i Polen mellan krigen, och med sitt fokus på jiddisch, jiddischkajt som språk och kultur, har Bund bidragit till jiddischens fortlevnad. Doikajt, här-het var ett annat centralt begrepp för rörelsen: Judarna skulle ha samma rättigheter som andra medborgare, i de länder där de bodde.

5. Simo, Malin, Rochl Auerbach och jiddischsamlingen i Stockholm

   Simo Muir och Malin Norrby berättar om sin forskning i allmänhet och om Rochl Auerbachs bok om Treblinka i synnerhet.
   
   

6. Malin Norrby och Judiska biblioteket

   Malin Norrby berättar om vad som finns av böcker, musik och film på jiddisch-avdelningen av Judiska biblioteket i Stockholm.
   
   Den nybyggda, stora, ljusa byggnaden Bajit på en bakgård mitt på Östermalm är ett judiskt utbildnings- och kulturcentrum som bland annat rymmer Judiska biblioteket i Stockholm. Och det rymmer i sin tur en jiddischavdelning som fungerar som resursbibliotek för landets kommuner, för att alla i landet ska kunna få del av jiddischkultur och -litteratur. Producent och reporter: Thomas Lunderquist

7. Tomas Woodski och boktipsen

   Tomas Woodski kallar sig jiddischaktivist. Han tipsar om jiddischlitteratur på sociala medier.
   
   Det finns stora samlingar med jiddischböcker på svenska bibliotek, och det finns människor som vill läsa dem. Enligt bibliotekslagen ska biblioteken ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna, bland annat genom att erbjuda litteratur på de nationella minoritetsspråken. När bibliotekarien och mångsysslaren Tomas Woodski inte jobbar med sin SVT-serie om jiddisch, Woodskis värld, tipsar han därför på eget bevåg om jiddischböcker på sociala medier. För vad är det för poäng med att ha en stor, fin boksamling om ingen känner till den eller vet vad den innehåller?

8. Jean Hessel och ordboken

   Det finns många sätt att tillförsäkra ett språks fortlevnad. Språkvårdaren och litteraturmänniskan Jean Hessel skulle bara behöva peta in några nya ord här och där, sa man.
   
   Efter två års arbete föreligger nu en ny upplaga av Jiddisch - svensk - jiddisch ordbok. Det är inte alltid så lätt att välja ut och välja bort vilka ord som ska få finnas (kvar)

9. Revitalisering med Paula Grossman

   Paula Grossman arbetade som svenskalärare för SFI-studenter, mest flyktingar, när jiddisch blev ett nationellt minoritetsspråk år 2000 och seminarierna i Stockholm drog igång.
   
   Hon tog upp språket som hon hade hört hemma som barn, och började engagera sig för jiddischens revitalisering. Hon lärde sig själv att skriva, läsa och tala bättre, och satte sedan igång med att undervisa och skapa läroböcker och annat undervisningsmaterial.

10. Visor och ramsor med Lea Gleitman

    Lea Gleitman var femton år när andra världskriget bröt ut, och hon överlevde både tvångsarbetsläger, koncentrationsläger och dödsmarsch innan hon kom till Sverige och Malmö 1946.
    
    Under trettio år har hon och informationsgruppen Förintelsens ögonvittnen berättat om sina erfarenheter för mer än 300 000 malmöbor, mest skolelever. Här får hon istället berätta om språken hon använt före, under och efter kriget, och det blir också en och annan sång och ramsa.